Sorry Ernst

Ikväll fick Sommar med Ernst stryka på foten för plockning av skogens guld. Tyvärr hade någon varit på myren innan oss men en och en halv liter lyckades vi ändå sånka ihop. Frös in bären inför kommande syltkok i vinter. För inget går väl upp emot varm hjortronsylt och vaniljglass mitt i smällkallaste vintern. Man (i alla fall jag) känner mig väldigt nöjd när jag får fylla på i frysen med egnaplockade bär. Och snart är det dags att leta efter det andra skogsguldet, kantareller. Jag är absolut ingen skogsmänniska. Jag går inte ut i skogen ensam och helst ska sambon med tillhörande bössa följa med. Det kan ju faktiskt komma en ilsken björn. Det märkliga är att jag glömmer bort rädslan för björnar (och irritationen över myggen) så fort jag får syn på det jag letar efter. Nästan så jag blir manisk i mitt plockande och inte kan sluta. Efter ett tag när jag tittar upp och ser mig omkring så har jag ingen aaaaaning om var jag är (ytterligare ett skäl till varför jag inte bör gå ensam i skogen). Nu sitter jag och kliar mina "hundra" myggbett och kan inte begripa hur jag lyckats få så många utan att ens ha märkt myggen :P